Som du ropar får du svar

I inka medicinen jobbar vi med energin i de fyra väderstrecken.

Utbildningen Medicinhjulet innehåller fyra kurser; syd, väst, norr och öst i den ordningen. Innan behandlingar och ceremonier öppnas också ett heligt rum där de fyra energierna kallas in. Jag har tänkt skriva om väderstrecken länge och nu är det dags.

Jag börjar med öst, lite bakvänt, men så blev det nu.

Östs energi symboliseras av kondoren och örnen. Tänk på dessa stora fåglar - vad känner du?

De flyger med stora vingslag högt uppe med ett perspektiv på jorden som får stora saker att se små ut. Med ett högre perspektiv ger det insikten om att allt är ett, allt hör ihop. Varje träd är en del i en skog, skogen är en del av jorden, jorden är en del av mig och föder mig. Det jag tror är utanför mig visar sig istället vara inom mig. Det jag har inom mig speglar sig utanför mig.

Energin av frihet. Högst i näringskedjan finns inga fiender - vi har inga fiender. Friheten som kommer av att se ett problem med ett högre perspektiv. Där finns alla möjligheter och inga begränsningar.

Häromdagen gick jag en speciell plats på ett berg jag ofta besöker. Som alltid när jag fyller på med energi kallade jag in energierna. Tände en eld och mediterade.

Plötsligt kommer en stor örn och flyger in med stora vingslag.

Jag blev påmind om att som man ropar får man svar.

Avslutar med en fantastisk låt som går rakt in i hjärtat.

                                                                    Hatun anka

Orientering

Vad lätt det är att lägga värderingar.

Jag frågar en fråga och får ett svar. Det är lätt att inte lyssna på svaret utan höra svaret med mina egna värderingar. Vad jag tycker svaret borde vara. Jag försöker läsa in vad svararen egentligen menar.

Och vad lätt det är att svara på frågan utifrån vad jag tror frågaren vill ha för svar.

Vad skönt om vi kunde kommunicera från hjärtat. Precis som vi tycker och känner. Skulle bespara en massa kringelkrokar.

Varför gör vi det? Jag säger rädsla att vara till besvär, stå för det man tycker, inte vara omtyckt, såra och mycket annat som har med rädsla att göra. Vi är rädda väldigt mycket - visst är det onödigt. Rädsla ger ilska. Nästa gång du är arg, fråga dig själv vad du är rädd för.

Om jag får ett svar jag inte vill ha, har jag alltså dömt den andra människan att det svaret är fel och att det borde vara som jag tycker istället. Vem är jag att bestämma det?

Varje dag är ett oskrivet blad. Det finns flera vägar som når samma mål, som en orienteringsrunda. Ibland behöver vi omvägen och sidospåret över ett berg för att hitta fram (själen behöver omvägen över berget för att förbättra konditionen). Ibland snubblar vi över kontrollen som av förbifarten för att vi snabbt ska vidare till nästa. Vi har också en massa vägar som går åt helt olika håll som vi har att välja på. Vilken väg tar du idag? Tar du dig tid att känna efter?

Våra barn vill vi skydda på alla sätt och vis. Det är bra, det är vad vi ska göra. Hjärtat värker av kärlek.  Men vi vill inte skydda dem från kunskap och vishet som upplevelser ger. En  utmaning är att våga släppa dem på omvägen och sidospåret över berget och inte snitsla banan direkt på kontrollen. Att ha tilltro och inte packa in dem i krock kuddar.

Ödets ironi är att de du försöker skydda någon från förr eller senare blir dennes val om du inte låter den göra sin vandring själv. Att agera krock kudde till någon hindrar denna att nå de lärdomar den behöver. Istället för att låta någon gå in i väggen idag kan du skjuta upp det och låta personen drabbas av hjärtinfarkt senare istället.

Idag blåser härliga vindar, whyra, träden och löven rör sig precis som livet i övrigt, bara lite mer än vanligt. En bra dag att bestiga ett berg.

Ger dig också en låt som jag älskar  <3

Här sitter jag med blomman Qántho som senare blev mitt andliga inka namn. En helig blomma som smyckades inka drottningen och som kolibris älskar. För mig betyder det att se det vackra i livet och att vara "in service".

Vi är så rika

Tänker på alla prylar vi omger oss med idag. Som vi köper med våra pengar som vi får genom den tid vi lägger ner på en viss syssla. Tid och pengar som är energi omvandlat till fysiska attribut. Alla de fysiska saker som vi har till låns, oavsett om det är husdjur, skog, kläder eller hus. De är inte våra utan vi lånar moder jord resurser för en tid. Den dag vi dör är de puts väck borta och inget som vi tar med oss.

Barnen som bor hos oss är inte heller våra, de är sina egna och vi har förmånen att få ha dem i vår närhet, fostra och kärleksfullt ta hand om en tid.

Vi har dock en sak som helt och fullt är vårat. Vi äger det och har full handelsfrihet över det. Vi har miljontals av det och det förnyar sig ständigt.

Nuet.

Nu, nu och nu.

Det som var igår finns inte längre. Det är ingen idé att grämja sig, ångra sig eller titta bakåt. För det finns inte längre. Det som är imorgon finns inte heller. Än. Därför är det ingen idé att försöka kontrollera den. Vi behöver inte lägga någon energi på det som inte finns. Om vi kunde leva så, hur mycket lättare skulle det inte vara? De problem vi hade igår och de problem som vi ser oss uppenbara sig imorgon är egentligen vår hjärna som bråkar med oss och inget som existerar.

Nu däremot har alla möjligheter. Nu kan du göra allt, eller inget. Nu kan du säga förlåt. Nu kan du lägga ifrån dig din telefon. Nu kan du ta ett andetag och känna att just nu, precis i detta nuet - finns inga problem. Just nu är allt möjligt. Vilken gåva vi har just framför näsan, vi är så rika. En spikrak väg som leder oss exakt dit vi ska.

Bumerang

Jag har mött många äldre som har pratat om gamla oförrätter från ungdomen som de aldrig kommit över. De har format sina liv efter händelser kanske 50 år tillbaka i livet. Visst har du också mött de människorna?

Ibland kryper sig vissa människor mig under huden. 

Jag vill skaka dem av mig och känner starkt obehag och kan må fysiskt illa. Jag fick nyligen höra att jag som hade lärt mig så mycket visdom skulle väl inte kunna må så. 

Jo, det kan jag.

Idag är jag, ibland på en gång, och ibland efter att ha snurrat runt i gamla mönster och spytt galla ett tag, tacksam för att känna så. Då vet jag att det är något inom mig som jag behöver bearbeta. Jag kan aldrig skylla på en annan människa. Det är ett sår inom mig som triggas. Skulle inte jag ha detta sår som aktiveras skulle jag heller inte reagera. Det är något som jag möter för att jag ska kunna läka mitt sår. Och det är något jag vill hur än obehagligt det kan kännas för stunden. 

Det är så att jag kan inte släppa något som jag inte själv håller.

Jag har också iakttagit att när jag sprungit ifrån situationer som varit obehagliga har de en stund senare hunnit ifatt mig i en annan form och skepnad. Som en bumerang. Som för att visa mig att det inte är lönt att stoppa huvudet i sanden. Och oj vad tröttsamt och energikrävande det är att springa ett maraton utan mål och hur kul är det att inte se någonting för all sand i ögonen.

Visdomen har gett mig verktygen. Jag själv måste göra jobbet. Men jag kan alltid be om hjälp och det är helt okej att ibland kan det ta tid. Och det är okej att det känns. Vi är ju trots allt andliga varelser i en fysisk kropp. Att känna är ju vad jag tror livet handlar om. Vissa känslor känns behagligare än andra men vi behöver dem allihop som en hjälp att guidas på vägen som kallas livet.

Munay torachays, munay ninachays. Tuku munay niyok.

Plejaderna - en stund på jorden

Tog en promenad i regnet och så hör jag låten som gör att jag nu sätter mig ner och skriver igen.



Plejaderna är en stjärnhop om tio stjärnor som ser ut som en mycket liten karlavagn. Det är sju döttrar som har kontakt med vardera chakran i kroppen;

Asterope ett och två (tvillingpar), Puriq Qoto

Taygeta, Tarpuq Qoto

Maia, Nawi Qoto

Celaeno, Munay Qoto

Elektra, Llankaq Qoto

Merope, Yllany Qoto

Alcyone, Kauchay Qoto

 mamman Pleione, Mama Qoto

och pappan Atlas, Karaq Qoto

Indianerna säger att vi kommer från Plejaderna. Våra förfäder kommer därifrån. Så som jag förstått det så valde de att komma till jorden och ikläda sig mänskliga kroppar och därigenom utvecklades vi från apa till homo sapiens. Vi kommer alla energimässigt, vår själ, från tre stjärnor varav minst en stjärna från Plejaderna.

Vi är våra egna mysterier. Var kommer vi ifrån och vad gör vi här? Jorden är rund och jag är en stjärna - såklart!

Jag såg hur vi var stjärnor

Som landat i havet

När vi tog första stegen

ifrån oceanen

Det slog mig den gången

När vi vadade fram genom vattnet

Jag la mig på marken

och tackade himlen

att vi fick stiga på land

att vi fick känna på sanden

nu kan vi säga

att vi har varit på jorden

ja, jag var där

hur underbart var det

hur underbart var inte det

jag var nära, jag var nära,

jag var nära, jag var där

en stund på jorden,

en stund på jorden

jag var nära, jag var nära,

jag var nära, jag var där

en stund på jorden, en stund på jorden

jag vann över bergen

jag delade på havet

jag var den starkaste av oss

men den svagaste ändå

jag fick hålla dig i handen

när du fick lämna dina drömmar

och försonas sen med tiden

jag fick se dig tacka livet

trots allt

nu kan vi säga

att vi har varit på jorden

Laleh - en stund på jorden

                                                                           Plejaderna

Dåtid, nutid och framtid

Vi har uppfunnit klockan och att mäta tid. Det går ju egentligen inte. När ska vi börja räkna ifrån och när tar det slut? Tid är egentligen energi som rör sig i vågor, expanderar och drar ihop sig, i all oändlighet.

 

Jag bor i ett område med fornlämningar och häromdagen tog jag en karta och vandrade för att försöka identifiera en treudd som ska finnas här. Treudden är en trekantig stensättning som tros symbolisera Ygdrasils rötter. Dessa byggdes när vi hade vår asatro och innan vi hade nåtts av kristendomen. Jag vet inte om jag hittade rätt men det var en spännande vandring och historiens vingslag hördes tydligt.

 

Indianerna säger att all tid händer samtidigt och inte linjärt. Jag har alltid haft lite svårt att ta till mig det, men just då var jag i mitten av triangeln eller treudden och förstod. Just då befann jag mig i dåtiden, jag såg gravarna, linjerna i marken efter byggnader och stensättningarna. Vinden i mitt hår blåste just då genom mitt hår och kaffesmaken fanns kvar i min gom, och jag var där just då. I mitt hjärta kunde jag känna kärleken till mina barn, och den kommer att existera i all framtid och aldrig upphöra oavsett när jag dör.

 

Just because it's black in the dark
Doesn't mean there's no color
 Laleh



 

 

Treudden vid Nybrottet Allstaängar?

Mat för själen

Några av mina favoritböcker är de skrivna av Neale Donald Walsch, Samtal med Gud, kan jag läsa hur många gånger som helst. Det är inka shamanska tankar i ett annat perspektiv men med samma budskap. Jag prenumerera på dagliga mail från honom. Häromdagen fick jag detta:

Impatience will get you nowhere, fast

 

If you insist on being in a hurry, you´ll move very

quickly -- and often ger nowhere. Take a breath.

Relax. Find your Peace.

 

Don't require the Universe to move more rapidly

than it is. It is actually working perfectly, and it

will prove that to you if you will give it a chance

 

Really. Trust me on this.

 

 

Det finns också en blogg som jag ofta besöker http://komtillbaka.blogspot.se/ som är fullproppad med inspirerande texter, recept och tips.

 

Jag har alltid varit intresserad av naturmedicin och just nu dricker jag mycket av gurkmejapastan: http://innerstories.se/inspiration/

 

Musik som värmer hjärtat är Jon-Henrik Fjällgren. Det finns en låt som heter När naturen sjunger;  https://www.youtube.com/watch?v=YwmEjszVlZk

 

Jag har lånat en bok av en kollega som Agneta Sjödin skrivit som heter En kvinnas hjärta. Där skriver hon bland annat om att se på alla människor man möter som mästare, att alla man möter har något att lära en. De för upp saker inom dig som du behöver veta, de känslor de väcker är något inom dig du behöver bearbeta. Intressante som indianerna skulle säga.

 

Jag hade besök av en vän i helgen som betyder väldigt mycket för mig. Kanske är vår vänskap så djup för att det aldrig funnits något dömande mellan oss? Vi gick upp på ett berg och där uppe i solen seglade två örnar ovan oss.

 

Att föda mitt inre och sin själ är så viktigt för mig idag. Jag är glad att jag hittar vägarna jag inte såg förr. Urpichay sonkoy.

 

Artikel

Jag och två av mina inka systrar fick den stora förmånen att bli tillfrågade om att berätta mer om den inka shamanska traditionen av Sundsvalls Tidning. Artikeln kan du läsa här.

http://www.st.nu/allmant/medelpad/de-blev-systrar-genom-shamanismen

                                                                       2015-03-01

Vad är inkashamansk energi medicin?

Jag har fått många frågor om vad inkashamansk energimedicin är och vad det innebär. Jag gör nu mitt bästa att beskriva så bra och enkelt jag kan så budskapet ska nå fram. Varsågoda.

Varför kommer indianerna hit och vad vill de?

Inkariket blev på 1500-talet invaderade av spanjorerna. En grupp människor flydde upp till bergen på 5 000 meters höjd och levde isolerade där i 450 år. Där har de behållit sin tusentals år gamla visdom/lära. De har levt i sina stenhus med växttak utan el, rinnande vatten, skriftspråk och utan någon som helst kontakt med omvärlden. De kom först ner från bergen på 1980-talet för att sprida sin kunskap, enligt deras profetior var det dags då.

Varför just till Sverige/Järvsö?

Till Järvsö har de kommit därför att det har varit möjligt genom att Victor Forselius (från Delsbo), som  utbildat sig hos dem och nu är lärare på deras internationella skola i Peru, har varit deras kontaktpersonen här.

Vad är det för kunskap de kommer med och vad är inkashamansk energimedicin?

* Lära oss hur vi kan läka det vi bär med oss från barndomen/det förflutna (vår ”ryggsäck”). Då kan vi leva närvarande i nuet och inte genom sårade ögon från det förflutna.
* Lära oss leva genom hjärtat och inte hjärnan. I hjärnan är vi begränsade men i hjärtat kan vi förstå så mycket mer dvs att känna istället för tänka. Det gör att vi lever i medkänsla, kärlek och tacksamhet. Att vara det vi också vill se i vår omvärld, det är ju så vi skapar världen. Har vi fred inom oss blir det också fred på jorden.
* Lär oss att vi har redan ”allt” inom och utom oss idag. Allt är redan perfekt, men vi har glömt bort det och jagar detta i det så kallade ekorrhjulet.
* Lär oss att allt vi behöver kommer från naturen/moderjord. Maten, bilen, kläderna, husen – ja, allt. Att vara tacksam för det och behandla naturen/moder jord med respekt.
* Lär oss att inte döma oss själv eller andra. Att inte leva i sin fulla kraft är resursslöseri och att döma sig själv och andra tar oss ingenstans (tex i vardagen ”skitsnack” och mobbing).
* Lär oss lyssna till oss själva för att hitta vår väg genom livet, utan ryggsäck och andras uppfattningar (samhället, religionen, olika roller som tex den traditionella kvinnorollen).
* Alla deras lärdomar raserar mycket av det vi tidigare lärt oss och vuxit upp med, därför är detta en djup personlig utveckling där vi lär känna oss själva på djupet. Och, nej det är ingen quick-fix som sker över en dag.
* Lär oss att bemöta så kallade svårigheter som vi möter i livet som gåvor. Genom dessa kan vi växa och lära oss och inte fastna i rädsla, bitterhet, sorg, avund – som obearbetade ger fysiska sjukdomar.
* De har aldrig haft någon religion och inte någon gud. Det gör att de kan se ”gud”, eller livets skapande kraft, i allt och även i alla människor.
* Det är en livsåskådning som innehåller tekniker och övningar som vi kan dela med andra, även kallat healing.
* De har ingen hierarki, ingen är mer värd än någon annan och de säger också att denna väg inte är den enda rätta. Du ska hitta din egen väg.

Kan tilläggas av dessa paqos inte har cancer, demenssjukdomar, atros och blir inte gråhåriga. De kallar sig inte heller shamaner utan använder det namnet för att vi i väst ska förstå dem. De kallar sig paqos motsvarande präster/medicinmän och helare.

Har du några fler frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till mig.

                       Don Sebastian, Dona Ernestina & Don Lorenzo på väg mot Apu Ausengate

Allt är perfekt

Inkas tillämpar mycket lekfullhet, puchlai. De säger att inte ta livet så allvarligt. De säger också att livet inte är personligt. Som min lärare Victor Forselius brukar säga " en fågel skiter inte på din bil för att jävlas, den skiter bara" (Victor som för övrigt står bakom mycket av det jag skriver).

Du har gud med dig överallt. Med gud menas du. Din kraft, ditt ansvar och alla möjligheter. Du är ditt eget altare, som du alltid har med dig själv var du än går. Du har ditt liv - så du har redan allt. I nuet finns inga problem. Och att leva mer och mer i nuet gör att det finns färre och färre problem. Framtiden har inte hänt än och vi kan inte kontrollera den. Genom att släppa kontrollen kan du istället bjuda in till magi och äventyr.

Jag tänker att livet redan är perfekt. Hela mitt liv har jag gjort tusentals, miljontals val. Medvetna eller så kallade omedvetna val vilket fört mig där jag är just nu. Alltså måste livet jag lever just nu vara perfekt för mig. Jag kan närsomhelst göra om valen eller göra nya val. Det finns inget som hindrar mig.

Det jag upplevt är att vi ofta resonerar att vi inte kan göra valen på grund av att vi inte har pengar till det. Men jag upplever också att bakom de resonemangen lurar det en rädsla för det okända, att kliva utanför det av oss, samhällets och kulturens satta ramar. Vill vi ha en ny bil eller Thailandsresan istället för att jobba deltid och ha mer tid så är det helt okej men det är ett val likväl. Vad vill vi ha? Du har all makt att bestämma. Tänk inte - känn.

Tillbaka till lekfullheten. Häromdagen var jag i slalombacken. Åkte förbi funparken flera gånger. Tittade på railarna. Provade. Jag är numera en railare. Nisu somach.

 Mästare av puchlai, Torachay Dennis Alejo och Don Mariano. Dennis finns inte längre med oss i det fysiska livet, men hans skratt kommer jag alltid ha med mig.

Munay-Ki Dennis.

Tu pananchis kamach.

 

                                     

Vishet och vetenskap hand i hand

Enligt inkas lära så ser de inte att vi lever i linjär tid utan i en cirkulär tid som jag tidigare skrivit om. De säger att påverkan på våra liv ligger sju generationer bakåt och framåt. Alltså att jag i mitt dagliga liv påverkas av mina förfäder men även av mina ättlingar.

Läste av en händelse Illustrerad Vetenskap (nr 18/2014) där det presenteras forskarresultat om just detta. Traumatiska upplevelser som förintelsen och terrorattacken på World Trade Center kan påverka generna så trauman går i arv i flera generationer. Fenomenet kallas för epigenetik där hjärnan producerar små molekyler som följer med blodet som "brännmärker" arvsmassan. Detta sker utanför DNA:t  och kan sätta på och stänga av generna. En traumatisk upplevelse kan alltså stänga av bestämda gener så kroppen börjar uppföra sig annorlunda.

Ett experiment de gjort på möss var att samtidigt som de utsattes för körsbärsdoft fick de stötar i fötterna. Detta ledde till att mössen rusade ihop så fort de kände doften av körsbärsdoften även fast de inte fick någon stöt. När de skrämda mössen fick avkommor med vanliga honmöss så reagerade de på samma sätt. Nästa generation ärvde även de rädslan när de rädda hanarnas säd användes vid konstgjord befruktning.

Det finns även forskning på att svält sätter spår i offren så deras ättlingar kommer utveckla typ 2-diabetes och fetma. Spåren ger förändringar i generna som ärvs och omprogrammerar ämnesomsättningen så den gör allt att undgå svältdöden och istället lägger på sig så många kilo som möjligt.

Så både psykiska som fysiska arv är bevisat att de sätter spår i oss. Vi människor vill ju ha vetenskapliga bevis innan vi kan ta dem till oss. Samtidigt som att vi vet att inte allt idag inte är vetenskapligt undersökt så kan ju detta ställa till en del huvudbry. När vi känner och vet inom oss en sak som samtidigt det inte finns något belägg för - blir det en inre konflikt där vi ofta ifrågasätter oss själva. Samtidigt som vissa saker är självklara, är vi kär i någon så känner vi kärlek utan att vi behöver det vetenskapligt bevisat.

Inkas säger att hjärnan är begränsad, den kan långt ifrån förstå alla sammanhang under de vi lever. Men vi kan känna vad som är sant för oss. Tankar är gammal energi som utgår från förfluten tid medan känslan är det sanna. För att få kontakt med känslan krävs stillhet som gårdagens inlägg handlade om. Oavsett vad som sker i min omvärld som snurrar på, stanna upp och få kontakt med min inre sanning.

I min utbildning med indianerna har jag lärt mig att bryta generationers inverkan. Är du nyfiken på detta finns jag ett telefonsamtal bort.

http://arkiv.illvet.se/illvet/2014/18#issue?id=2549

Ta motorvägen

Helgerna har passerat och vardagen är tillbaka. För min del blev jag både dagvill , desillusionerad och lite förvirrad under ledigheten. Satte mig ner och funderade på varför och fick snabbt ett svar.

Fullmatad med intryck, umgänge och
pyssel med projekt på hemmaplan som inte hinns med i vardagen avsatte jag ingen tid till min bästa vän. Mig själv. Och jag som vet att jag behöver det. Men det är ingen idé att döma mig själv och titta bakåt utan istället vara tacksam att jag återigen kom ihåg och sedan fokusera på nuet.

Motorvägen till välmående, hälsa och att hitta svaren på mina frågor är inte att rusa omkring utan provocerande nog att stå still. Tid till att i stillhet stanna upp och bara chilla och hänga med mig själv utan intryck av film, böcker eller telefonsamtal. Bara gå in i mig själv och lyssna, iaktta och släppa taget. Jag gör det genom meditation och ibland yoga. Men det kan också vara att tända ett ljus, vara i naturen, titta in i en eld eller titta på vattnet som flyter förbi vid favoritplatsen vid Ljungan. Jag tror alla kan hålla med om att ute i naturen finns ett lugn som kommer omedelbart - använd det.

Meditation kan låta svårt, men det är det inte. Att stanna upp, sitta still, ta djupa långsamma andetag med magen och släppa taget om tankarna och fokusera på hur det känns i kroppen. Acceptera det som kommer utan att värdera det som känns och sedan släppa taget om det.

Det som är lite intressant är hur tecken kommer i ens väg. Helst plötsligt går jag och nynnar till en låt som poppar upp.


I've got life

One more time
I leave behind just burning bridges
it's a crime

I am here
there must be somewhere I can breathe
now take me there

It's time to see
I wanna make you breathe
life can be whatever, what you want it to be
you need the key
I'm gonna make you see
no more make belive, you just go

I've got life
you're always on my mind
you gotta believe in something, alright
forever by your side

I've got life
just give me time to find
whatever it is it will be alright
forever by your side

What's that sound
my destiny is bound for changes
lost and found

It's time to see
I'm gonna make you see
no more make belive, you just go...

I've got life, alright
You gotta believe in something, alright
I'm by your side..................
We're gonna live forever
don't let this be... whatever
I'm gonna make you believe in something... 'cause
we're gonna live forever
if you never say never
we're gonna make it, alright

E-type


                         En oas vid Ljungan